Moral
Jag sitter och flåsar efter att med nöd och näppe undkommit vår jumpalärare (Charlie) med livet i behåll.
Då kommer städerskan/gymmerskan/försäljerskan (fråga mig inte vad en gymmerska är) in med en sådan där typ-golvmopp och börjar städa. Plötsligt håller hon upp något glänsande. Jag ser inte precis vad det är, men det ser ut som något slags dyrt guldsmycke.
"Vet ni vems det här är?", frågar hon. Ingen vet.
Och då börjar jag ju undra, vad hon gör med det där smycket sen. Hur tänker hon?
Tänker hon
"Jaha, en till liten snorunge har lämnat en av sina jävla släktklenoder på golvet. Jag hänger upp den får vi se om den lilla skiten får syn på den innan någon annan gör det."
Eller tänker hon
"Ånej! Bäst jag ringer polisen bums! Tänk så ledsen lilla söta snuttegulliga mysbarnet blir om hon har tappat det!"
Eller tänker hon
"YES! Pantbanken nästa! Hello, lyxmiddag!"
?
Tänk på det nästa gång ni träffar någon!
Och vad jag vill ha ut av det här? What's the message, liksom?
I'll tell you the *piiip* message!
Moralen är.. lita aldrig på någon? ...
/E
Power is not something you get, it is something you grab.
Efter många uppmaningar har jag bestämt mig för att släpa mig upp ur soffan och skriva ett inlägg. Inte bokstavligen, alltså, för jag ligger faktiskt i soffan (och egentligen skriver jag mest för att våra gäster är ute, men det behöver vi inte låtsas om).
Hursomhelst, idag var den andra och sista (YEY!) dagen efter lovet och före helgen. "Mjukstart" kallar lärarna det visst. Eftersom att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om och Matilda är på mig hela tiden, ska jag hälsa att hon ska skaffa blogg och att hon borstade tänderna precis kl. 07.46 i morse. Hon tror på fullt allvar att ni som läser det här är intresserade av det (eller något hon har att säga whatsoever).
Folk klagar på för mycket text och lite bilder, så jag skriver bara lite fint om våra NO-lektioner och sen får ni åtminstone en bild.
Så, de tre viktiga frågorna på NO-lektionerna när Åsa babblar om olika frätande ämnen är:
1. "Kan man dricka/äta det?"
2. "Vart köper man det?"
3. "Kan man döda folk med det?"
Och de tre heliga svaren;
1. "Nej, Dahlin, man kan inte äta det."
2. "Jag tänker inte säga vart man kan köpa det, även om du säger att du inte tänker äta det, Kristoffer."
3. "Man får inte döda folk, Kristoffer."
Då avslutar vi med att jag, äntligen, har fått min julklapp från Natta (Marina glömde den IGEN), därifrån kommer även rubriken.
Hare gött, som vi säger har ute i mitt i nowhere.
(Bild 1: T-shirten från Natta, Bild 2: Min underbare systerson Samuel, Bild 3: Jag på glatt humör, precis som vanligt!)
Se en massa coola filmer på bio GRATIS!(!!)
Harry Potter 5, The Duchess, HSM 3, Arn, Bond, Låt den rätte komma in, Madagaskar 2 eller kanske Saw V? Valet är ditt! Allt du behöver göra för att se VILKEN film du vill på bio är att bli medlem på www.gratisbio.se och göra allt skit som det står att du ska göra! TJOHO!
HELT SJUKT ASBRA JU! Hursomhelst går ni in på www.gratisbio.se, trycker "Registrera dig" och blir medlem HELT GRATIS(!). När du blir medlem så kommer det att stå "(Frivillig) värvare:". Där skriver du "Allthat", så hjälper du mig lite på traven. För det vill du ju göra! (ELLER HUR!?) OCH ni får 25 extrapoäng för det!
Och vet ni vad det bästa är? Jag får en massa poäng för att fjäska här! Så bli medlemmar och gör samma sak!
HELT SJUKT ASBRA JU! Hursomhelst går ni in på www.gratisbio.se, trycker "Registrera dig" och blir medlem HELT GRATIS(!). När du blir medlem så kommer det att stå "(Frivillig) värvare:". Där skriver du "Allthat", så hjälper du mig lite på traven. För det vill du ju göra! (ELLER HUR!?) OCH ni får 25 extrapoäng för det!
Och vet ni vad det bästa är? Jag får en massa poäng för att fjäska här! Så bli medlemmar och gör samma sak!
Sätt på er ett par byxor, för fasen!
Eftersom jag vill uttrycka mitt förakt mot alla stackars wannabe-fjortisar som inte vet hur man sätter på sig ett par byxor, utan använder en vanlig tröja till genomskinliga leggings, så tyckte jag att det här var det bästa stället (Ragnar!). Även om jag kanske blir totalt sågad. Så, tänkte jag, hur ska jag hitta de bilder jag behöver? Svaret var rätt uppenbart. Det kallas www.bilddagboken.se.
Den första bilden var ett praktexemplar. Man tycker verkligen synd om människorna när man ser dem på stan. Visst kan det vara snyggt med ett par glansiga, tjocka leggings under en over-sizetröja eller liknande, men såhär? Jag säger bara det, sätt på er ett par byxor, för fasen!
/ Ester
Den första bilden var ett praktexemplar. Man tycker verkligen synd om människorna när man ser dem på stan. Visst kan det vara snyggt med ett par glansiga, tjocka leggings under en over-sizetröja eller liknande, men såhär? Jag säger bara det, sätt på er ett par byxor, för fasen!
/ EsterVåran katt
Våran katt är nog lite knäpp. Liksom, när man bär upp honom på handfatet så lägger han sig i det och kurrar så där sinnessjukt så att man undrar hur många gånger vi egentligen tappade honom när han var liten. Och sen så går han och lägger sig på våra skor. Också stoppar han ner huvudet i skon och tycker liksom att det är jättemysigt.
Sen så ska vi äta. Då sätter han sig på en stol. Sen så kisar han med ena ögat och tar väldigt klumpigt upp tassen för att försöka få tag på mat. Och när vi säger att så får du minsann inte göra, Congo, så vinklar han huvudet mot andra hållet, och försöker samma sak med den andra tassen.
Om vi glömmer en tom papperspåse liggande på golvet (missuppfatta inte, vi brukar inte ha tomma papperspåsar liggande på golvet), så kryper han in i den och ligger där och kurrar så hela köket skakar ända tills våran andra katt (och hans mamma) kommer och attackerar den farliga själv-kurrande påsen. Då kurrar han inte lika mycket längre.
Men vi älskar honom, för jag tror att de flesta här har blivit tappade i golvet ett antal gåner när de var små.
/ Ester
Sen så ska vi äta. Då sätter han sig på en stol. Sen så kisar han med ena ögat och tar väldigt klumpigt upp tassen för att försöka få tag på mat. Och när vi säger att så får du minsann inte göra, Congo, så vinklar han huvudet mot andra hållet, och försöker samma sak med den andra tassen.
Om vi glömmer en tom papperspåse liggande på golvet (missuppfatta inte, vi brukar inte ha tomma papperspåsar liggande på golvet), så kryper han in i den och ligger där och kurrar så hela köket skakar ända tills våran andra katt (och hans mamma) kommer och attackerar den farliga själv-kurrande påsen. Då kurrar han inte lika mycket längre.
Men vi älskar honom, för jag tror att de flesta här har blivit tappade i golvet ett antal gåner när de var små.
/ EsterJullov!
ÄNTLIGEN JULLOV!
Nu kommer jag att ha en massa tid att blogga igen! Läste nyss Kenzas blogg, och känner mig totalt motiverad igen. Jag är förvånad över att det faktum att hon har runt 50 000 läsare per dag och jag har runt 5 inte stör mig det minsta. Så.. Vi kan börja med lite "Livs-uppdateringar", så att vi ligger på samma våglängd:
1. Jag är pank.
2. Boken mamma skulle få av mig i julklapp hade hon redan, så jag fick ge den till Natte istället (eftersom att jag hade slarvat bort hennes julklapp).
3. Snön smälter, men jag ska ändå åka skidor i Järvsöbacken imorgon.
4. Det är 5 dagar kvar till julafton.
Nu undrar ni kanske varför det där var nödvändigt att skriva. Då ska jag bara säga att det undrar jag också. Jag trodde verkligen att NÅGOT en smula intressantare hade hänt i mitt liv. Tydligen inte.
Hursomhelst, så här lagom till jul tänkte jag att det är ju roligt med lite *KOLLA NER!*
Vardagskomik:
Jag, Natte och Natta kör ett frågespel för barn 7-10 år, när Natte får frågan;
JAG: "Vilket är världens högsta landlevande djur?
N: "Fisken!"
Matilda sitter och skriver sina "musikfrågor" (frågor som de har i uppgitft att göra för att gruppen ska gissa, det är en slags tävling. Vinnarna får en varsinn pepparkaka!). Hon skriver;
Vad har den blinde operasångaren Andrea Bocceli?
Svar: Blindhet.
(TAAAAAAAAAAACK! Datorn kraschade nyss, men det här sparades! JAG ÄLSKAR BLOGG.SE!)
Här är bilder på Congo i min byrålåda och mitt halvfärdiga Lexington-rum åt fel håll.
Fel håll!
Oh Laura, helt underbara;
Nu ska jag leta runt bland bloggar i jakt på tävlingar! Kommentera om du har någon på din blogg!
GOD (snart) JUL!
(Mina byxor, kompis rumpa) /Ester
Mest romantiska julklappen, skinnbrallor och vitlök
Jag har kommit på att den absolut mest romantiska julklappen är parfym. Om man köper parfym till sin flick/pojkvän, så vet man alltid när hon/han tänkt på dig. Dessutom är det ju inte så hemskt att få bestämma hur ens partner ska dofta.
Tycker ni att de här skinnbrallorna är snygga? Jag
tycker nämnligen att de är dösnygga. Men det kanske bara är jag.
Dessutom har jag förmodligen redan så det räcker med konstiga byxor..
Men kommentera ändå! Vad tycker du?
Sen så tycker jag att man borde komma på ett nytt ord för att beskriva
smaken av vitlök. "Stark" passar till chili, men inte vitlök. Några ideér?
/ Ester
Tycker ni att de här skinnbrallorna är snygga? Jag tycker nämnligen att de är dösnygga. Men det kanske bara är jag.
Dessutom har jag förmodligen redan så det räcker med konstiga byxor..
Men kommentera ändå! Vad tycker du?
Sen så tycker jag att man borde komma på ett nytt ord för att beskriva smaken av vitlök. "Stark" passar till chili, men inte vitlök. Några ideér?
/ Ester
22:18
VAFAN! Nu försvann allt jag hade skrivit! Hur som helst, bara kolla på det här. Twilight trailer Spoof:
Min önskelista
Twilight-filmen
Så, den så kallade "Twilight-filmen" är släppt, och gör succé över hela världen, bland fans som tycker att den och dess skådisar är helt fantastiska. Vilket inte är sant. Det här är hur Twilight-karaktärerna beskrivs i böckerna. Jämför själv med hur de ser ut i filmen. Alla ska vara övermänskligt vackra, grasiösa, smidiga, snabba och starka. De ska svepa fram. Titta bara på hur de går i filmen! KNAPPAST GRACIÖST! Jag undrar bara en sak. Hur i HELVETE kunde Stephenie Meyer gå med på det här!?
Jasper Hale beskrivs i den engelska (orginal) boken såhär:
"Another was taller, leaner, but still muscular, and honey blond." (Kolla in hans HÅR!)
Jaspers tankar (tagna från Edwards version av Twilight, Midnight Sun):
"And Jasper was...suffering."
Esme Cullen beskrivs såhär:
"She had the same pale, beautiful features as the rest of them. Something about her heart-shaped face, her billows of soft, caramel-colored hair, reminded me of the ingenues of the silent-movie era." (Det är också meningen att hon ska vara i 25-årsåldern. Hon ser mer ut som 40 på bilden.)
Emmett Cullen beskrivs såhär:
"Of the three boys, one was big - muscled like a serious weight lifter, with dark, curly hair." (Emmett är den bäst spelade av alla, men han är fortfarande alldeles för "ovacker" för att kunna spela den "riktiga" Emmet.)
Emmett's tankar:
"Emmett was fuming over a wresling-match he'd lost lost to Jasper during the night. It would take all his limited patience to make it to the end of the school day to orchestrate a rematch. I never really felt intrusive hearing Emmett's thoughts, because he never thought one thing he would not say out loud or put in action."
Rosalie Hale beskrivs i såhär:
"The tall one was statueque. She had a beautiful figure, the kind you saw on the cover of the Sports Illustrated swimsuit issue, the kind that made every girl around her take a hit on her self-esteem just by being in the same room. Her hair was golden, gently waving to the middle of her back." (Rosalie är ALLDELES för ful för att vara sann. Hon ska vara snyggare än en mänsklig barbie-docka. Vilket hon knappast är i filmen.)
Rosalie's tankar:
"Rosalie was thinking, as usual, about herself. She'd caught sight of her profile in the reflection off someone's glasses, and she was mulling over her own perfection. Rosalie's mind was a shallow pool with with few suprises."
Alice Cullen beskrivs såhär:
"The short girl was pixielike, hin in the extreme with small features. Her hair was a deep black, cropped short and pointing in every direction." (Återigen, alldeles för ful. Men, kom igen, vad hände med hennes "djupt svarta" hår? Det som skulle vara kortklippt, pekandes åt alla håll?)
(Isa)Bella Swan beskrivs såhär:
"Instead, I was ivory-skinned, without even the excuse of blue eyes or red hair, despite the constnt sunshine. I had always been slender, but soft somehow, obviously not an athlete; I didn't have the necessary hand-eye coordination to play sports without humiliating myself - and harming both myself and anyone else who stood too close." (Det är meningen att Bella ska vara otroligt klumpig och ramla hela tiden, snubbla på sina egna fötter och rodna HELA TIDEN. Detta är vad som gör hennes personlighet fulländad. Inget av detta finns med i filmen. Dessutom är hon alldeles för snygg.)
Carlisle Cullen beskrivs såhär:
"Then a doctor walked around the corner, and my mouth fell open. He was young, he was blond...and he was handsomer than any movie star I'd ever seen. He was pale, though, and tired-looking, with circles under his eyes." (Kolla in honom! Snyggare än någon filmstjärna jag någonsin sett? Knappast.)
Edward Cullen beskrivs såhär:
"The last was lanky, less bulky, with untidy, bronze-colored hair. He was more boyish than the others." (Edward beskrivs såklart mer senare, t.ex. hans "raka, perfekta näsa". Men i filmen var ju såklart inte så fallet.)
ALLA CULLEN'S-SYSKON BESKRIVS SÅHÄR:
"I stared because their faces, so different, so similar, were all devastastingly, inhumanly beautiful. They were faces you never expected to see except on the airbrushed pages of a fahion magazine. Or painted by an old master as the face of an angel. It was hard to decide who was the most beautiful - maybe the perfect blond girl, or the bronze-haired boy."
Jag tycker att hela filmen var ett skämt. Och det var inte roligt.
Kommentera.
Jasper Hale beskrivs i den engelska (orginal) boken såhär:"Another was taller, leaner, but still muscular, and honey blond." (Kolla in hans HÅR!)
Jaspers tankar (tagna från Edwards version av Twilight, Midnight Sun):
"And Jasper was...suffering."
Esme Cullen beskrivs såhär:"She had the same pale, beautiful features as the rest of them. Something about her heart-shaped face, her billows of soft, caramel-colored hair, reminded me of the ingenues of the silent-movie era." (Det är också meningen att hon ska vara i 25-årsåldern. Hon ser mer ut som 40 på bilden.)
Emmett Cullen beskrivs såhär:"Of the three boys, one was big - muscled like a serious weight lifter, with dark, curly hair." (Emmett är den bäst spelade av alla, men han är fortfarande alldeles för "ovacker" för att kunna spela den "riktiga" Emmet.)
Emmett's tankar:
"Emmett was fuming over a wresling-match he'd lost lost to Jasper during the night. It would take all his limited patience to make it to the end of the school day to orchestrate a rematch. I never really felt intrusive hearing Emmett's thoughts, because he never thought one thing he would not say out loud or put in action."
Rosalie Hale beskrivs i såhär:"The tall one was statueque. She had a beautiful figure, the kind you saw on the cover of the Sports Illustrated swimsuit issue, the kind that made every girl around her take a hit on her self-esteem just by being in the same room. Her hair was golden, gently waving to the middle of her back." (Rosalie är ALLDELES för ful för att vara sann. Hon ska vara snyggare än en mänsklig barbie-docka. Vilket hon knappast är i filmen.)
Rosalie's tankar:
"Rosalie was thinking, as usual, about herself. She'd caught sight of her profile in the reflection off someone's glasses, and she was mulling over her own perfection. Rosalie's mind was a shallow pool with with few suprises."
Alice Cullen beskrivs såhär:"The short girl was pixielike, hin in the extreme with small features. Her hair was a deep black, cropped short and pointing in every direction." (Återigen, alldeles för ful. Men, kom igen, vad hände med hennes "djupt svarta" hår? Det som skulle vara kortklippt, pekandes åt alla håll?)
(Isa)Bella Swan beskrivs såhär:"Instead, I was ivory-skinned, without even the excuse of blue eyes or red hair, despite the constnt sunshine. I had always been slender, but soft somehow, obviously not an athlete; I didn't have the necessary hand-eye coordination to play sports without humiliating myself - and harming both myself and anyone else who stood too close." (Det är meningen att Bella ska vara otroligt klumpig och ramla hela tiden, snubbla på sina egna fötter och rodna HELA TIDEN. Detta är vad som gör hennes personlighet fulländad. Inget av detta finns med i filmen. Dessutom är hon alldeles för snygg.)
Carlisle Cullen beskrivs såhär:"Then a doctor walked around the corner, and my mouth fell open. He was young, he was blond...and he was handsomer than any movie star I'd ever seen. He was pale, though, and tired-looking, with circles under his eyes." (Kolla in honom! Snyggare än någon filmstjärna jag någonsin sett? Knappast.)
Edward Cullen beskrivs såhär: "The last was lanky, less bulky, with untidy, bronze-colored hair. He was more boyish than the others." (Edward beskrivs såklart mer senare, t.ex. hans "raka, perfekta näsa". Men i filmen var ju såklart inte så fallet.)
ALLA CULLEN'S-SYSKON BESKRIVS SÅHÄR: "I stared because their faces, so different, so similar, were all devastastingly, inhumanly beautiful. They were faces you never expected to see except on the airbrushed pages of a fahion magazine. Or painted by an old master as the face of an angel. It was hard to decide who was the most beautiful - maybe the perfect blond girl, or the bronze-haired boy."
Jag tycker att hela filmen var ett skämt. Och det var inte roligt.
Kommentera.
Nån underbar liten hacker därute?
Nån underbar liten hacker/datanörd/bloggare som kan hjälpa mig med min bloggdesign? (Det är inte så jättefint just nu..) Skriv isåfall!
MYSIGT.
MYSIGT.Andra Advent-helgen..
FREDAG: Efter skolan åkte jag till mammas jobb för att
servera glögg med morfar (tomten) och Eva. Jag börjar t.o.m
gilla glögg nu! (Det är lite svårt att INTE göra det efter
att ha stått och frysit ihjäl och druckit det i 4 timmar).
Efter ett tag kom det in en kille som stod där och drack
för glada livet, då någon frågade vilka av dem som var
alkoholfria. Alla var alkoholfria, och jag upplyste henne
om det. Killen:
"VAFAN!? Jag som trodde att det var alkohol!". Han gick runt
och surade ett tag, och berättade för alla som kom in (vi
var i ett tält) hur väldigt besviken han hade blivit.
Stackars människa.
Dessutom, på uppgift av morfar, var det nån tyska som
halvt anföll honom för att glöggen var alkoholfri, innan
hon gick iväg och muttrade något om "Och sen måste man stå UTE
också, vart är världen på väg", varpå morfar hjälpsamt tillade
att det faktiskt inte var nån som TVINGADE henne att
stanna därute.
LÖRDAG: Vi hade bestämt att L skulle hämta mig kl 08.00, också skulle
vi åka tåget till gävle. Mamma väcker mig. Jag kollar på väckarklockan.
Gissa vad? Den är 08.00. Jippie!
Så nu ska jag alltså upp, äta, tvätta håret, klä på
mig, torka håret, borsta håret och borsta tänderna. På 10 sekunder.
Så då tog jag fram min super high-tech-tidvändare, och hann med allting!
Eller så skulle det iallafall ha låtit om det här var nåt, typ Heroes.
Men det är det ju inte. Så istället hinner jag inte äta, knappt klä på mig,
knappt dra en borste genom håret, inte borsta tänderna och verkligen inte
tvätta håret. TJOHO!
Hur som helst, väl på tåget inser vi att M inte har fattat att hon ska åka
det senare tåget, och vi det tidiga, så vi bråkar med henne i 1 timme,
innan hon går med på att komma "för min skull", som hon så fint
uttryckte det (hon var asförbannad på L).
Så jag och L satt på George's Coffeehouse i 1 och en halv timme (och åt
frukost). Jag tyckte att det lät jättegott med en foccacia med "Parma och mozzarella",
och vi bara;
"Parma är den där osten, va?", och kom överens om att det var nån konstig
ost. När jag fick en macka full med skinka funderade jag på att slänga den
i ansiktet på servitrisen. Ända tills jag kom på att det heter Parmaskina, alltså.
Hur som helst så shoppade jag och L julklappar till andra (M shoppade bara till
sig själv), inklusive ett par svindyra, skitsnygga örhängen som hon tvingade oss
att köpa till henne i julklapp. Vi gick också förbi den där konstiga "Playboy-affären",
men efter att ha sett de otroligt vackra stringkalsongerna (med dragkedja!), ändrade oss.
På kvällen spillde Noah ut julmust över hela soffan och hela golvet. (Grattis, Noah! Vi hade
ändå inget speciellt att göra med de där 20.000 som en ny soffa kostar. Så det är lugnt.
Helt jävla lugnt.)
SÖNDAG: V kom hit, och vi åkte på Lindas (min mosters) Julkonsert i Missionshuset
i Freluga. När jag hämtade glögg, som man fick, var jag tyvärr tvungen att gå
förbi Matilda som, klantig som hon är, bestämde sig för att det var ett jättebra
tillfälle att slänga upp armbågen i luften. Glöggen flög ner över hela henne.
Hon höll på att skratta ihjäl sig. Ända tills vi såg att vi hade hällt glögg'
på tjejen framför oss också. Då var det inte lika kul längre.
Jag hämtade inget mer fika.
Konserten var hursomhelst urbra, precis som vanligt (LINDA NETSMAN ÄGER!), och den
där jättesöta lilla rödhåriga killen från Oh Laura (ni vet, "Release Me", Saab-reklamen?),
som ser ut som han är sjutton men egentligen, tydligen, är 26. Det är Noahs idol.
Fast jag tror inte att hans idol blev så imponerad av honom, vilket inte var så konstigt,
eftersom han inte såg så mycket av honom. Detta kan bero på att Noah satt och gömde sig bakom
Urbans fötter. Mitt i konserten så presenterade Linda Albin (min kusin!), som tydligen
hade berättat för Linda vilken bagatellen han tyckte det var att spela inför typ 100 personer.
Så han meddelade att han minsann skulle spela Bjällerklang på hennes konsert med grabbarna i bandet
(han är 9 år). Så han ringde Fritte (en av "grabbarna i bandet"), så att han, som han själv uttryckte det
"Skulle ha tid att träna". Linda;
"Men vill du inte spela med alla killarna?"
A: "Jo, fast nu har jag ju inte gett dem en chans att träna!"
Haha, Albin är rolig, han. Men hursomhelst var han faktiskt jätteduktig (han spelade gitarr).
Glad andra advent!
servera glögg med morfar (tomten) och Eva. Jag börjar t.o.m
gilla glögg nu! (Det är lite svårt att INTE göra det efter
att ha stått och frysit ihjäl och druckit det i 4 timmar).
Efter ett tag kom det in en kille som stod där och drack
för glada livet, då någon frågade vilka av dem som var
alkoholfria. Alla var alkoholfria, och jag upplyste henne
om det. Killen:
"VAFAN!? Jag som trodde att det var alkohol!". Han gick runt
och surade ett tag, och berättade för alla som kom in (vi
var i ett tält) hur väldigt besviken han hade blivit.
Stackars människa.
Dessutom, på uppgift av morfar, var det nån tyska som
halvt anföll honom för att glöggen var alkoholfri, innan
hon gick iväg och muttrade något om "Och sen måste man stå UTE
också, vart är världen på väg", varpå morfar hjälpsamt tillade
att det faktiskt inte var nån som TVINGADE henne att
stanna därute.
LÖRDAG: Vi hade bestämt att L skulle hämta mig kl 08.00, också skulle
vi åka tåget till gävle. Mamma väcker mig. Jag kollar på väckarklockan.
Gissa vad? Den är 08.00. Jippie!
Så nu ska jag alltså upp, äta, tvätta håret, klä på
mig, torka håret, borsta håret och borsta tänderna. På 10 sekunder.
Så då tog jag fram min super high-tech-tidvändare, och hann med allting!
Eller så skulle det iallafall ha låtit om det här var nåt, typ Heroes.
Men det är det ju inte. Så istället hinner jag inte äta, knappt klä på mig,
knappt dra en borste genom håret, inte borsta tänderna och verkligen inte
tvätta håret. TJOHO!
Hur som helst, väl på tåget inser vi att M inte har fattat att hon ska åka
det senare tåget, och vi det tidiga, så vi bråkar med henne i 1 timme,
innan hon går med på att komma "för min skull", som hon så fint
uttryckte det (hon var asförbannad på L).
Så jag och L satt på George's Coffeehouse i 1 och en halv timme (och åt
frukost). Jag tyckte att det lät jättegott med en foccacia med "Parma och mozzarella",
och vi bara;
"Parma är den där osten, va?", och kom överens om att det var nån konstig
ost. När jag fick en macka full med skinka funderade jag på att slänga den
i ansiktet på servitrisen. Ända tills jag kom på att det heter Parmaskina, alltså.
Hur som helst så shoppade jag och L julklappar till andra (M shoppade bara till
sig själv), inklusive ett par svindyra, skitsnygga örhängen som hon tvingade oss
att köpa till henne i julklapp. Vi gick också förbi den där konstiga "Playboy-affären",
men efter att ha sett de otroligt vackra stringkalsongerna (med dragkedja!), ändrade oss.
På kvällen spillde Noah ut julmust över hela soffan och hela golvet. (Grattis, Noah! Vi hade
ändå inget speciellt att göra med de där 20.000 som en ny soffa kostar. Så det är lugnt.
Helt jävla lugnt.)
SÖNDAG: V kom hit, och vi åkte på Lindas (min mosters) Julkonsert i Missionshuset
i Freluga. När jag hämtade glögg, som man fick, var jag tyvärr tvungen att gå
förbi Matilda som, klantig som hon är, bestämde sig för att det var ett jättebra
tillfälle att slänga upp armbågen i luften. Glöggen flög ner över hela henne.
Hon höll på att skratta ihjäl sig. Ända tills vi såg att vi hade hällt glögg'
på tjejen framför oss också. Då var det inte lika kul längre.
Jag hämtade inget mer fika.
Konserten var hursomhelst urbra, precis som vanligt (LINDA NETSMAN ÄGER!), och den
där jättesöta lilla rödhåriga killen från Oh Laura (ni vet, "Release Me", Saab-reklamen?),
som ser ut som han är sjutton men egentligen, tydligen, är 26. Det är Noahs idol.
Fast jag tror inte att hans idol blev så imponerad av honom, vilket inte var så konstigt,
eftersom han inte såg så mycket av honom. Detta kan bero på att Noah satt och gömde sig bakom
Urbans fötter. Mitt i konserten så presenterade Linda Albin (min kusin!), som tydligen
hade berättat för Linda vilken bagatellen han tyckte det var att spela inför typ 100 personer.
Så han meddelade att han minsann skulle spela Bjällerklang på hennes konsert med grabbarna i bandet
(han är 9 år). Så han ringde Fritte (en av "grabbarna i bandet"), så att han, som han själv uttryckte det
"Skulle ha tid att träna". Linda;
"Men vill du inte spela med alla killarna?"
A: "Jo, fast nu har jag ju inte gett dem en chans att träna!"
Haha, Albin är rolig, han. Men hursomhelst var han faktiskt jätteduktig (han spelade gitarr).
Glad andra advent!
En helt jävla vanlig måndag..
Så.. Välkomna till Ragnar! Jag heter Ester/Mathilda Rogalski Åkerström, och det här var min måndag :P
05.15 - Tingeling (katten) kommer och väcker mig. Snäll som jag är låter jag henne klumsa runt i sängen tills hon är nöjd och går ut. Somnar om.
06.05 - Klockradion sätts igång. Jag snoozar och somnar om..
07.25 - Jag vaknar. (Min klockradio är helt underbar, det är bara att jag inte vaknar av den.) Det är 35 min tills bussen går och jag får, som vanligt, panik. Jag går upp och drar på mig några fula kläder jag hittar i garderoben, äter frukost bestående av torra Special K med gammalt bröd och God Morgon-juice, väntar i 10 min på att Matilda (syrran) ska bli klar på toa, borstar (slarvigt) tänderna, försöker borsta håret, men har en dålig hårdag, så jag sätter upp det i en hästsvans. 07.55 - Jag drar på mig min grå ull-trenchcoat (som mamma beskrev det), röd-och-svart rutiga halsduk vid namn "Adam" (JC, killavdelningen), mina halvtrasiga, röda fingervantar från Indiska (köp dem inte, de går sönder på två dagar!) och min svarta mössa (Cheap Monday) vid namn "Alice". - Observera att det INTE är jag som har döpt dem, utan affären! - Sedan ropar jag hejdå till mamma tre gånger innan hon hör mig, går ut till snickarna (varav en tittar lite obehagligt på mig), och halvspringer den isiga vägen till busshållsplatsen. Sen väntar jag i ungefär 3 minuter, samtidigt som jag högt och ljudligt tränar på min tiger-uppsats, och drar till mig några konstiga blickar av de två andra personer som kliver på bussen med mig.
08.30 - 15.30 - Jag kommer till skolan, observerar att Natte går med Beccan, att Natta är sjuk och att Heidi har färgat håret bitchblont. Jag väntar vid våra skåp på Natte. Där står även Jessica. Då kommer Arjohn förbi. A till J: "Hur mår Mickis då?" J: "Bra tror jag.." A (inbillade jag mig åtminstone) kastar en snabb blick på mig: "Och hur mår hästen då?" Jag, som tror att han syftar på mig, ger honom världens blick, varpå han snabbt tillägger: A: "Jag menar Mickis häst! Inte dig." Han går iväg och småskrattar lite för sig själv och jag känner mig rätt dum. Sen kommer Natte. Vi sätter oss och snackar utanför klassrummet tills vi börjar (08.50).
SVENSKAN: Jonte leker som vanligt med sin leksak (Smartboarden), och låter oss titta på trailar till filmen efter boken han läser för oss ("The Goonies"). Sen läser han högt, vartefter vi får rast.
OBS: Något ointressant inträffar (någon lektion, med andra ord).
MUSIK: Jag och Natte, som har sockor och inga skor, genar genom matsalen till musiken. Strax efter kommer Dahlin inspringande med händerna fulla med morötter. Efter honom kommer Kristoffer, också med morötter. Efter honom kommer mattanten, utan morötter men med ett bistert uttryck i ansiktet. Dahlin och Kristoffer får en utskällning. Sen kommer Lasse (musikläraren), och Kristoffer och Dahlin får en till utskällning. Vi får komma in, och Lasse berättar för klassen om sin teori att man snart kommer kunna relegera elever som stjäl morötter. Vi kör en tävling där vi ska gissa vilka länder nio nationalsånger hör till. Våran grupps medel blir 1.77 av 9. (Något händer emellan)
LUNCH: Vi sitter tre personer och äter. Efter ett tag flyttar vi till tre andra personer. Det är ris med kyckling. Eftersom jag försöker undvika att äta kyckling också (jag äter inte kött, halvvegetarian), lyckas jag sno åt mig lite potatis av de som inte kan äta ris. Inte för att jag fattar vad man har för fel om man inte kan äta ris. Potatis och ris är skitäckligt. Ät det inte. Efter ett tag hämtar jag en macka, varefter jag blir upplyst om att dessa mackor (som jag äter rätt ofta), i själva verket är så kallat "Paltbröd". Med andra ord är de gjorda av grisblod. Jag håller på att spy och går och hämtar ett glas mjölk, varefter jag begraver mackan under det kalla riset.
LUNCHRAST: Jag är i bibblan och hoppar runt på Mathias kryckor, och förklarar för alla som vill höra precis HUR brutet mitt ben är. Efter att jag har hoppat på Vanessa några gånger och Kerstin har kommit in och sagt åt att Mathias måste jobba i Kafeterian, upptäcker vi att Franskan börjar, och skyndra oss dit.
FRANSKAN: Jag och Vanessa gör Josef halvt galen genom att sitta och komma på låtar på franska i olika stämmor. Jag mutar Heidi för att skriva det enda ordet jag inte kommer på under läxförhöret, och hon tar glatt emot 6 kr, och smiter lite diskret ut för att köpa mackor till oss. 10 min senare kommer Heidi tillbaka, och vi inser att det kanske inte var så smart att hon skulle gå på toa och komma tillbaka med två mackor. Vanessa föreslår att vi ska säga att det var vad som kom ut när hon satt på toa, men vi bestämmer oss för att Josef förmodligen inte skulle gå på det, och hon går bara in med mackorna. Josef ser inte alltför glad ut, men litar på våran (sanna) förklaring att vi är väldigt hungriga. Jag mottar det sedvanliga "Gud vad jag hatar David"-sms:et från Natte och franskan slutar. MATTEN: Vi tillbringar 4,5 min att jobba matte, och resten att diskutera olika intressanta saker. SVENSKAN: Jag får veta att den uppsatts jag suttit uppe till kl 1 natten innan för att lära mig utan till, inte ska redovisas idag, utan istället på onsdag. Ägnar det mesta av lektionen åt att läsa högt (med inlevelse) ur Robins konstiga bok för alla närvarande. BUSSHÅLLSPLATSEN: Jag undviker på något mirakulöst sätt att bli träffad av några snöbollar. Kliver på bussen och åker ända till Kristoffers hållplats utan att han tar ett enda av mina ytterplagg (i vanliga fall tar han med dem hem, vilket är rätt snuskigt, för gudarna vet vad han gör med dem där), och tar mig ut ur bussen genom att sparka småbarn (inte oskyldiga små söta, utan sådana som försöker spärra vägen) åt sidan. 16.00 - Jag är hemma och tänker att jag ska göra något produktivt. Fast det slutar i att jag ligger i min säng med 5 mandariner och tittar på Desperate Housewives. 17.45 (eller nåt sånt) - Mamma kommer hem, och kommer på att vi både ska åka och boxas (vi brukar göra det en gång i veckan) OCH plocka upp adventsljusstakarna. Jag påpekar att detta är en fysisk omöjlighet om vi ska hinna i tid till boxningen, men hon envisas med att första advent var dagen innan och att de måste upp NU. Jag blir arg och slänger demostrativt adventsljusstakarna i en hög på min säng.
Mamma blir inte glad och skriker att Urban inte blir glad om en lampa går sönder. Hur som helst klarar vi på något sätt att komma till boxningen i tid. 18.30 - Vi börjar boxas, det är himla jobbigt. Jag boxas som vanligt med Matilda, som blir sur och hela tiden påpekar att jag gör fel. Jag slår ihjäl mina handleder, som uppenbarligen inte är byggda för boxning. Vi kommer in på magmusklers-övningarna som våran instruktör älskar och jag hatar. Den enkla anledningen är att jag inte har några magmuskler. Så medans vi gör dessa plågsamma övningar tänker jag på saker som "Varför kunde inte Gossip Girl-avsnittet redan finnas ute på internet", "Jag måste ta hem matteboken" och "Jag vill dö" (Jag VILL inte dö - det är bara väldans jobbigt med magmuskelsövningar). Efter ett tag bestämmer jag mig för att jag hellre tar bilder på de som boxas än att boxas själv. Jag blir tillåten att ta bilder. 
21.00 - Vi är hemma, och jag sätter mig för att skriva det här medans jag försöker få fram lösenordet till bloggen jag vill ha (Ragnar) av Sara, eftersom att vi skapade den tillsammans, men ger efter ett tag upp, eftersom hon inte kan det, och skickar efter det. Det tar en dag innan det kommer. Det är väldans irriterande. Mitt nya ord är väldans. Väldans bra ord, det där. Hursomhelst så har jag alltså skrivit allt detta i Anteckningar, och jag tror att det blev rätt så långt. Hoppas ni orkade läsa det. Nu skulle jag väl kunna skriva något sånt här töntigt som de skriver i Bert-böckerna, typ "Puss och kram, gummi- banan". Men det tänker jag inte. Kommentera!
ORD: Väldans. LÅT: Mr. Brightside med The Killers. PERSON: Marina.
05.15 - Tingeling (katten) kommer och väcker mig. Snäll som jag är låter jag henne klumsa runt i sängen tills hon är nöjd och går ut. Somnar om.
06.05 - Klockradion sätts igång. Jag snoozar och somnar om..
07.25 - Jag vaknar. (Min klockradio är helt underbar, det är bara att jag inte vaknar av den.) Det är 35 min tills bussen går och jag får, som vanligt, panik. Jag går upp och drar på mig några fula kläder jag hittar i garderoben, äter frukost bestående av torra Special K med gammalt bröd och God Morgon-juice, väntar i 10 min på att Matilda (syrran) ska bli klar på toa, borstar (slarvigt) tänderna, försöker borsta håret, men har en dålig hårdag, så jag sätter upp det i en hästsvans. 07.55 - Jag drar på mig min grå ull-trenchcoat (som mamma beskrev det), röd-och-svart rutiga halsduk vid namn "Adam" (JC, killavdelningen), mina halvtrasiga, röda fingervantar från Indiska (köp dem inte, de går sönder på två dagar!) och min svarta mössa (Cheap Monday) vid namn "Alice". - Observera att det INTE är jag som har döpt dem, utan affären! - Sedan ropar jag hejdå till mamma tre gånger innan hon hör mig, går ut till snickarna (varav en tittar lite obehagligt på mig), och halvspringer den isiga vägen till busshållsplatsen. Sen väntar jag i ungefär 3 minuter, samtidigt som jag högt och ljudligt tränar på min tiger-uppsats, och drar till mig några konstiga blickar av de två andra personer som kliver på bussen med mig.
08.30 - 15.30 - Jag kommer till skolan, observerar att Natte går med Beccan, att Natta är sjuk och att Heidi har färgat håret bitchblont. Jag väntar vid våra skåp på Natte. Där står även Jessica. Då kommer Arjohn förbi. A till J: "Hur mår Mickis då?" J: "Bra tror jag.." A (inbillade jag mig åtminstone) kastar en snabb blick på mig: "Och hur mår hästen då?" Jag, som tror att han syftar på mig, ger honom världens blick, varpå han snabbt tillägger: A: "Jag menar Mickis häst! Inte dig." Han går iväg och småskrattar lite för sig själv och jag känner mig rätt dum. Sen kommer Natte. Vi sätter oss och snackar utanför klassrummet tills vi börjar (08.50).
SVENSKAN: Jonte leker som vanligt med sin leksak (Smartboarden), och låter oss titta på trailar till filmen efter boken han läser för oss ("The Goonies"). Sen läser han högt, vartefter vi får rast.
OBS: Något ointressant inträffar (någon lektion, med andra ord).
MUSIK: Jag och Natte, som har sockor och inga skor, genar genom matsalen till musiken. Strax efter kommer Dahlin inspringande med händerna fulla med morötter. Efter honom kommer Kristoffer, också med morötter. Efter honom kommer mattanten, utan morötter men med ett bistert uttryck i ansiktet. Dahlin och Kristoffer får en utskällning. Sen kommer Lasse (musikläraren), och Kristoffer och Dahlin får en till utskällning. Vi får komma in, och Lasse berättar för klassen om sin teori att man snart kommer kunna relegera elever som stjäl morötter. Vi kör en tävling där vi ska gissa vilka länder nio nationalsånger hör till. Våran grupps medel blir 1.77 av 9. (Något händer emellan)
LUNCH: Vi sitter tre personer och äter. Efter ett tag flyttar vi till tre andra personer. Det är ris med kyckling. Eftersom jag försöker undvika att äta kyckling också (jag äter inte kött, halvvegetarian), lyckas jag sno åt mig lite potatis av de som inte kan äta ris. Inte för att jag fattar vad man har för fel om man inte kan äta ris. Potatis och ris är skitäckligt. Ät det inte. Efter ett tag hämtar jag en macka, varefter jag blir upplyst om att dessa mackor (som jag äter rätt ofta), i själva verket är så kallat "Paltbröd". Med andra ord är de gjorda av grisblod. Jag håller på att spy och går och hämtar ett glas mjölk, varefter jag begraver mackan under det kalla riset.
LUNCHRAST: Jag är i bibblan och hoppar runt på Mathias kryckor, och förklarar för alla som vill höra precis HUR brutet mitt ben är. Efter att jag har hoppat på Vanessa några gånger och Kerstin har kommit in och sagt åt att Mathias måste jobba i Kafeterian, upptäcker vi att Franskan börjar, och skyndra oss dit.
FRANSKAN: Jag och Vanessa gör Josef halvt galen genom att sitta och komma på låtar på franska i olika stämmor. Jag mutar Heidi för att skriva det enda ordet jag inte kommer på under läxförhöret, och hon tar glatt emot 6 kr, och smiter lite diskret ut för att köpa mackor till oss. 10 min senare kommer Heidi tillbaka, och vi inser att det kanske inte var så smart att hon skulle gå på toa och komma tillbaka med två mackor. Vanessa föreslår att vi ska säga att det var vad som kom ut när hon satt på toa, men vi bestämmer oss för att Josef förmodligen inte skulle gå på det, och hon går bara in med mackorna. Josef ser inte alltför glad ut, men litar på våran (sanna) förklaring att vi är väldigt hungriga. Jag mottar det sedvanliga "Gud vad jag hatar David"-sms:et från Natte och franskan slutar. MATTEN: Vi tillbringar 4,5 min att jobba matte, och resten att diskutera olika intressanta saker. SVENSKAN: Jag får veta att den uppsatts jag suttit uppe till kl 1 natten innan för att lära mig utan till, inte ska redovisas idag, utan istället på onsdag. Ägnar det mesta av lektionen åt att läsa högt (med inlevelse) ur Robins konstiga bok för alla närvarande. BUSSHÅLLSPLATSEN: Jag undviker på något mirakulöst sätt att bli träffad av några snöbollar. Kliver på bussen och åker ända till Kristoffers hållplats utan att han tar ett enda av mina ytterplagg (i vanliga fall tar han med dem hem, vilket är rätt snuskigt, för gudarna vet vad han gör med dem där), och tar mig ut ur bussen genom att sparka småbarn (inte oskyldiga små söta, utan sådana som försöker spärra vägen) åt sidan. 16.00 - Jag är hemma och tänker att jag ska göra något produktivt. Fast det slutar i att jag ligger i min säng med 5 mandariner och tittar på Desperate Housewives. 17.45 (eller nåt sånt) - Mamma kommer hem, och kommer på att vi både ska åka och boxas (vi brukar göra det en gång i veckan) OCH plocka upp adventsljusstakarna. Jag påpekar att detta är en fysisk omöjlighet om vi ska hinna i tid till boxningen, men hon envisas med att första advent var dagen innan och att de måste upp NU. Jag blir arg och slänger demostrativt adventsljusstakarna i en hög på min säng.
Mamma blir inte glad och skriker att Urban inte blir glad om en lampa går sönder. Hur som helst klarar vi på något sätt att komma till boxningen i tid. 18.30 - Vi börjar boxas, det är himla jobbigt. Jag boxas som vanligt med Matilda, som blir sur och hela tiden påpekar att jag gör fel. Jag slår ihjäl mina handleder, som uppenbarligen inte är byggda för boxning. Vi kommer in på magmusklers-övningarna som våran instruktör älskar och jag hatar. Den enkla anledningen är att jag inte har några magmuskler. Så medans vi gör dessa plågsamma övningar tänker jag på saker som "Varför kunde inte Gossip Girl-avsnittet redan finnas ute på internet", "Jag måste ta hem matteboken" och "Jag vill dö" (Jag VILL inte dö - det är bara väldans jobbigt med magmuskelsövningar). Efter ett tag bestämmer jag mig för att jag hellre tar bilder på de som boxas än att boxas själv. Jag blir tillåten att ta bilder. 21.00 - Vi är hemma, och jag sätter mig för att skriva det här medans jag försöker få fram lösenordet till bloggen jag vill ha (Ragnar) av Sara, eftersom att vi skapade den tillsammans, men ger efter ett tag upp, eftersom hon inte kan det, och skickar efter det. Det tar en dag innan det kommer. Det är väldans irriterande. Mitt nya ord är väldans. Väldans bra ord, det där. Hursomhelst så har jag alltså skrivit allt detta i Anteckningar, och jag tror att det blev rätt så långt. Hoppas ni orkade läsa det. Nu skulle jag väl kunna skriva något sånt här töntigt som de skriver i Bert-böckerna, typ "Puss och kram, gummi- banan". Men det tänker jag inte. Kommentera!
ORD: Väldans. LÅT: Mr. Brightside med The Killers. PERSON: Marina.
